Fakta / Sjukdomar

Fransk fällning
Värpnöd
Papegojsjuka
Förstahjälpen-
lådan
Inälvsmask
Kvalster
A-vitaminbrist
Förväxt näbb
Struma
 


 




Papegojsjuka

Chlamydophila psittaci (Kallades förr Chlamydia Ornithosis)

Papegojsjukan var länge fruktad och många avstod ifrån att ha papegojfåglar som husdjur eftersom de var rädda att insjukna. Papegojsjukan eller Chlamydia Ornithosis som den egentligen heter, är en av få sjukdomar som kan smitta fågel till människa eller tvärtom, s.k. zoonos. Det kan även smitta andra djur.
Namnet papegojsjukan fick den eftersom man först upptäckte infektionen hos papegojor. Men alla fågelarter kan drabbas.

Det är en microorganism i clamydiafamiljen och den smittar som de flesta fågelsjukdomar via deras damm, sekret och avföring.
Nu för tiden är det dock ovanligt att människor insjuknar och dödsfallen är väldigt få, men om du får underliga influensa liknande symptom så tala alltid om för din behandlande läkare att du har papegojfåglar hemma. Det finns flera pålitliga antibiotikum som botar sjukdomen. Det är mycket ovanligt att det smittar människor emellan.

Symptom
Hos fåglar är det svårare att avgöra symptomen. De sjuka fåglarna kan visa sig vara allt ifrån lite allmänpåverkade, slöa till att plötsligt hittas döda. Vanliga tecken är lunginflammation, andningsbesvär, diarré, snuva, rinnande öron, infekterat öga eller att urindelen av avföringen blir gul.
Vanligast hos undulater är att man märker det på andningsorganen.

Vuxna fåglar kan ofta värja sig mot smitta, men hos fågelungar vars immunförsvar ännu inte är utvecklat får det ofta förödande konsekvenser. Upp emot 90% dödlighet.

Smittovägar
En fågel kan vara smittbärare i många år innan sjukdomen bryter ut eller de blir kroniskt infekterade, i regel bryter den ut vid stress eller på annat sätt nedsatt immunförsvar. Det är en av anledningarna till att det är viktigt med karantän när får hem en ny undulat.
Främst smittar infektionen via inandning av fjäderdamm och både damm och avföring kan smitta i månader trots att det är intorkat.

Diagnos
Att diagnostisera papegojsjuka kan vara lite knepigt även för en veterinär. Man tar blodprov och letar efter antikroppar mot bakterieinfektionen. Men antikropparna visar bara om undulaten varit i kontakt med smittan, inte om den är smittad eller om det är anledningen till dess symptom.
Man kan också ta svabbprov från t.ex. kloaken eller munhålan. Då kan man få reda på om fågeln verkligen är smittad, men det är inte alltid det testet fungerar. Ofta kombinerar man de båda metoderna.
Säkraste sättet att diagnostisera är genom obduktion - men då är det ju redan för sent så att säga.

Ett problem med diagnostiseringen är att infektionen sänker immunförsvaret så fåglarna ofta får andra sjukdomar. Om man då upptäcker dem i tester tror man att de är anledningen till symptomen och så upptäcker man inte den underliggande ornithosinfektionen.

Behandling
Man behandlar med antibiotika under en längre tid. Flera veckor. Man ger medicinen i näbben dagligen. Om det gäller en större flock kan man medicinera i vatten, men det är aldrig att föredra.
Redan ett par dagar efter att man börjat medicinera ser man ofta förbättring.
Sjukdomen går inte över av sig själv och det kan inte alltid botas. Åsikterna tycks dessutom gå lite isär, vissa säger att de sjuka förblir smittbärare hela livet. Andra säger att det går att bota fullständigt.
Jag tycker att de källor som säger att det går att bota fullständigt känns mest trovärdiga.

Givetvis är isolering av de smittade individerna väldigt viktigt då det är en mycket smittsam sjukdom.

Efter medicinering bör man följa upp sjukdomen med nya tester för att se att behandlingen varit verksam.

Anmälningsplikt
Om du misstänker att någon av dina fåglar är drabbad är det oerhört viktigt att en ordentlig utredning görs av veterinär. Om fågeln plötsligt dött så lämna in den för obduktion.

Om en veterinär bekräftar att det rör sig om ornithos ska han /hon anmäla fallet till smittskyddsläkaren i länet, till miljökontoret  i kommunen samt till Smittskyddsinstitutet (SMI). Det är viktigt att man lyckas spåra sjukdomen så långt tillbaks som möjligt så att man kan isolera sjukdomsutbrottet. Misstänkta fåglar kan t.ex. undersökas via Statens veterinärmedicinska anstalt.
Vid konstaterat sjukdomsutbrott är det väldigt viktigt att hela omgivningen saneras och att alla fåglar och människor som har kontakt med den sjuka individen testas och behandlas om det behövs.

Man kan anmäla elektroniskt här

 

© Knytt

Utnyttjade källor
Smittskyddsinstitutet, The American Veterinary Medical Association, Wings n Ways, Roslagstullsdjurklinik

 

 

 
 
  © Copyright UndulatPortalen.se Design by Knytt