Matsmältningssystemet

Fåglars matsmältningssystem fungerar inte som vårt, vi finfördelar vår föda med våra tänder i munnen och sväljer sedan ner maten till matsäcken. Där börjar nedbrytningen som fortgår i tunntarm och tjocktarm.

Undulaterna har som bekant inga tänder och ingen mun, de har en näbb.
Näbben använder undulaten till många saker, bl.a. att plocka frön, riva blad och skala frön. Det är en delikat teknik de använder för att skala hirsen, tungan rullar runt fröet i näbben och skalet kommer ut igen.
I näbben blandas sen fröna med saliv, sväljs, passerar genom den avlånga esophagus och hamnar i  krävan.

Krävan Undulater äter större mängder foder på en gång, oftast är de på matjakt två gånger per dag, morgon och kväll. Den mat de då samlar på sig samlas i krävan som en liten foderreserv. På undulatungar ser man den krävan som en gul säck. Krävan är ett speciellt organ för just gruppen fåglar, dess huvudfunktion är just att förvara foder så att de kan tillgodose sin höga metabolism med en jämn tillgång på foder. Krävan sitter längst ner på framsidan av halsen, du kan se den även på vuxna fåglar om de just  ätit mycket av sin favoriträtt. Från krävan portioneras sen maten så att lite i taget når matsäcken.

Magsäcken
Mgtsäcken är den mest aktiva delen av undulatens matsmältningssystem.
Den består av två delar, den övre proventriculus utsöndrar syror som hjälper till att smälta maten. Det här är undulaterna kan bilda den s.k. krävmjölken som de sen stöter upp till sina ungar.
Sedan kommer maten till den stora ventriculus, eller ”gizzard” som den ofta kallas på engelska. Det är deras motsvarighet till muskelmagen.

En del fågelarter har grus i den här delen av magsäcken som tillsammans med de starka musklerna runt om finfördelar maten. Det trodde man att undulater också hade och behövde, det var därför man sa att de behövde äta sand för sin matsmältning.
Men nu vet man att undulaterna tillhör den gruppen av fåglar som har så stark muskelatur att de inte behöver det. Det beror också på att de skalar sina frön. Då behövs inte en lika effektiv malning i muskelmagen.

Tarmen
Från muskelmagen kommer så den nermalda födan till tunntarmen, där blandas den med galla och enzymer.
Enzymerna hjälper till vid nerbrytningen av sockerarter, fetter och proteiner. Gallan från levern bryter ner de större fettmolekylerna.
Härifrån spjälkas sen de olika näringsämnena och transporteras ut i blodsystemet.

Levern
Fåglars lever har två likadana kammare och sitter intill hjärtat under bröstkorgen. Precis som hos oss är leverns funktion att filtrera bort gifter och rena gifter som kommer in i blodsystemet.  Här bildas också gallan, men undulater saknar gallblåsa och kan därför inte lagra gallan på det viset.

Bukspottkörteln
Fåglar har sin bukspottkörtel nära tunntarmen. Dess främsta function ä r att neutralisera de starka syror som tillsätts i magsäcken för att matsmältningens skull. Om magsyran inte neutraliseras får undulaten stora skador i sina tarmar. En annan viktig funktion hos bukspottkörteln är att producera insulin så att cellerna kan få sin glucos. När de här funktionerna störs får fågeln diabetes, ett ganska vanligt problem hos papegojor.

Avföringen
Alla rester efter matsmältningen, alltså det som inte tas upp av kroppen, förs ut igen genom kloaken. Undulaten har alltså inte två separata avföringsöppningar som vi människor.
De ger ifrån sig en klutt ca var 15-20 minut eftersom de har så hög metabolism, alltså hög förbränning.
Undulaten har en tredelad avföring. Det är en mörk del, oftast grön/brun/svart. Det är själva avföringen. Sen är det en vit del, det är urinen. Dessutom brukar det vara en del ren vätska, det är överskottsvätska från matsmältningen.

Avföringen ska bilda en liten runt jämn hög när fågeln är frisk. Rinnig avföring är ett vanligt sjukdomstecken.

Fåglars hela matsmältningssystem är mycket effektivt eftersom de ska kunna stå upp till deras snabba förbränning. Undulater har helt förbränt sin mat på bara tre timmar!

© Knytt www. undulatportalen.se / www.vildaparadis.se