Grunder och naturlig föda

För att kunna tillgodose våra undulaters näringsbehov på ett bra sätt behöver vi känna till en del grunder.

Undulatens naturliga foderstat
I naturen varierar undulaternas fodertillgång mycket över året. Under de mycket torra varma perioderna äter de mest torra frön och lite blad från träden och lever på mycket lite vatten. Undulater är överlevnadskonstnärer på det sättet, de kan klara sig på mycket lite under lång tid.
Men förr eller senare tar de stor skada, och det är vad som händer när okunniga ägare håller sina fåglar på torra frön och vatten under en längre tid. Deras reserver utarmas och de får bristsjukdomar.

När sen regnperioden i australien kommer lever undulaterna i överflöd! Då äter de spirade frön (groddar), omoget frö och mängder med blad och grönt. Det är därför undulaterna häckar direkt efter regnperioden, då finns det näring att föda upp friska ungar på. En naturlig uppmatning alltså!

En stor del av den vilda undulatens grönfoder kommer från eukalyptusträdens blad och bark.

Att efterlikna den naturliga kosten Det är väldigt svårt, för att inte säga omöjligt, för oss att helt efterlikna deras naturliga betingelser. Och jag tror inte heller det är av godo att låta dem leva kargt en del av året, men de klarar det. Det är också väldigt svårt för oss att ordna med omoget frö, alltså t.ex. hirskolvar som inte mognat än. Man kan ordna det en del av året då hirs går utmärkt att odla i vårt klimat, en artikel om hirsodling kommer i höst! Istället ersätter vi de vitaminproppade omogna fröna i deras föda på två sätt: vi ger dem grönsaker och frukt (vilket inte finns naturligt i australien) och ger dem vitamintillskott. Frukten ska vi dock vara lite försiktiga med, de ska leva på en ganska karg kost och för mycket fruktos från frukten är inte nyttigt för dem. De är mer sockerkänsliga än vi. Jag rekommenderar att man begränsar mängden frukt till kanske 2-3 ggr i veckan.

Grönfodret kan vi däremot ordna med hjälp av mängder av mörkgröna bladgrönsaker, trädgrenar med bladen kvar  och örter. Det ska serveras tamundulaterna varje dag!

Och sen har vi förstås själva fröblandningen, som ska vara välbalanserad och av god kvalité.
Mer om de olika frösorterna här

Fröblandningen serverar vi i olika faser för att få ut så mycket som möjligt av den. Vi blötlägger den, groddar den och serverar den torr. Här kan du läsa mer om groddning och blötläggning
Hur du tillgodoser dina tamundulaters näringsbehov på ett naturligt sätt kan du läsa om här

Undulater som inte är vana vid att äta mycket grönt kommer ta tid på sig innan de äter med god aptit, men alla kan lära sig. Och det är viktigt att du tar dig tiden att lära dem, för annars kommer de förr eller senare få bristsjukdomar.
Här finns en artikel om att lära dem äta grönt

Mat – inte bara näring
Sen är det inte bara den rent näringsmässsiga biten som gör att de behöver få ett brett urval när det kommer till fodret, det handlar också om sysselsättning. De vilda undulaterna spenderar en stor del av sin tid med att söka föda, våra tamundulater som lever på begränsat utrymme och får sitt foder serverat blir helt enkelt uttråkade.

De har leksaker som de sysselsätter sig med, men det ger inte utlopp för den så naturliga instinkten att söka sin föda för överlevnad. Om du då serverar dem många olika sorters mat på en mängd olika sätt så får de mer intellektuell stimulans, än om du bara serverar dem frön eller pellets i en skål.
Ett bra sätt att utmana deras intellekt är att använda sig av fodergömmor, det kan du läsa om här

Undulater äter med glädje nyttiga grönsaker - bara de får vänja sig

Näringsbehov Många sjukdomar hos undulaten beror på att de får en för hög andel fett i sin kost och lever stillasittande. Tumörer är den allra vanligaste dödsorsaken hos tamundulater och det finns direkta samband till den ensidiga fettrika kost de ofta lever på. För att komma tillrätta med problemet är det många veterinärer som rekommenderar pellets, och visst det är bättre än uteslutande frön. Men jag tror inte det är på långt när den bästa lösningen. Här kan du läsa mer om pellets De hirsfrön som finns i kommerisella fröblandningar är i och för sig inte särskilt feta, men de är näringsfattiga och andelen fett i energiprocent blir hög. Med andra ord: en stor del av den totala mängden kalorier kommer från fett.

Det ger problem så som fettlever och tumörer. Dessutom är det många som ger fröklockor och sk Kräckers, vilket borde vara totalt tabu! Det är som att låta våra barn leva på godis.

Undulater bör få i sig minst 12% proteiner av sin fröblandning, de vanligaste hirssorterna ligger på 10%. Därför ska man se till att iaf 40-50% av undulatblandningen består av kanariefrö och vithirs, de ligger båda på kring 14-15% protein.
Här kan du läsa mer om de olika frösorterna

De näringsbrister man oftast hör talas om hos undulater är a-vitaminbrist, jodbrist som leder till struma och kalkbrist.
Mer om de olika vitaminerna och mineralerna och vad de gör i undulatkroppen kan du läsa om här

Undulater ska leva på en relativt karg kost, eftersom deras kroppar är gjorda för det. Det är därför de ofta blir sjuka av för mycket fett. Men en karg kost är inte detsamma som att den ska vara näringsfattig!

I den här avdelningen ska jag försöka upplysa, utbilda och förklara på ett lättförståeligt sätt så att ni alla med en större insikt kan ta er an era undulaters näringsbehov.

Ni kommer märka skillnaden på era små vänner!

I vänsterspalten hittar ni länkarna till de olika artiklarna.
Om du har frågor eller funderingar kan vi diskutera dem på forumet i underforumet Foder

Välkommen till vår nya foderavdelning!

© Knytt www. undulatportalen.se / www.vildaparadis.se

Utnyttjade källor i den här avdelningen:
The nutrition of the budgerigar av Kay Earle och Nigel R. Clarke Walthatm Centre for Pet nutrition
Undulater naturlig pasning - Palle frejvalds
Birds ´n ways
The birdcare co
University of melbourne*
McGill.ca
www.dietfitnesstoday.com
www.caloriecount.com
The challenge, Cyril rogers